För två veckor sedan kom det en familjemedlem till. Ja den kom inte gående precis. En regnig och blåsig morgon på väg nerr till Pizzo, bromsar Johanna in bilen, backar, kliver ur och kommer tillbaka med en svart, dyblöt, skakande alldeles för liten kattunge. Den låg vid muren längs med den hårt trafikerade vägen.

Varig och snorig i både näsa och ögon, lämnar barnet på dagis och åker vidare till veterinären. Veterinären öppnar inte förrän två timmar senare så vi åkte till apoteket istället och köpte ögondroppar.

-Dessa är bra, t.om med med antibiotika i.

Troligen hade veterinären oxå skrivit ut antibiotika, vi betalade åkte hem tvättade bort allt skit i ansiktet och "isolerade" katten i Maggans bur inne på muggen.

Ena ögat var inte öppnat, fanns en liten springa. efter ett par dagar åkte vi ner till veterinären igen, som skrev ut antibiotika (Synulox, som verkar vara storsäljare ute i Europa) och ögondroppar som skulle öppna ögat.....  Enligt veterinären så kan det ta lång tid att öppna ögat när de är undernärda.

 Efter en veckas behandling är hon snorfri, men fortfarande ngt täppt i näsan. Ögat är lite mer öppet. Veterinären tyckte vi skulle tejpa igen ögat så att det får vila. Hon har nog aldrig haft en galen kattunge som numera är både högt och lågt. Vi försökte inte ens.

Vi gissar att hon kanske är 1 månad nu, vi har haft henne i två veckor. Alldelses sjövild, mina ben ser ut som om jag gått igenom ett törnesnår, eftersom jag äter Waran så blöder jag lätt.

Igår klippte jag klorna på henne men det resulterade bara i att revorna blev bredare. När hon ska äta får man flytta fingrarna snabbt annars hugger hon i dom, helt desperat på mat.

Det tog 4-5 dagar innan Maaoou (soptunnekattungen) accepterade henne, men nu går det bra. Dom sover ihop och emellanåt mördar dom varandra.

Vi tyckte att Maaoou var liten, men så blev hon "jättestor" i ett nafs.

Den lilla döptes till Nano. Eller lilla Maaoou som Elly säger. Hon kallar alla katter för Maaoou.

 

Idag har vi jättefint väder, men tyvärr så sabbar flugjä.......a för en. Det går inte att sitta och njuta i solen, man blir anfallen, det värsta är att många av dem bits, eller sticks eller vad de gör.

Men det går an att vara ute och jobba.

I helgen var det regnstorm, enorma mängder, det var tydligen flera översvämningar och ras, ffa nere på Sicilien och södra Kalabrien. Det är det som är så konstigt att vädret ändrar sig så snabbt. Ena dagen världens skitväder, nästa dag sommarväder, (som en svenska sommar alltså)

 

Nu ska jag mörda lite flugor inne och gå ut en sväng tills jag kan sopa upp dem. Äckeldjur!

 

Nedan ser ni vad Elly, snart tre år gör med mormors korsord. Undrar vad hon tänker när man sitter och skriver "krumelurer" i små rutor i en tidning.  Men liten blir stor.