Först bröt jag båda handlederna.....

Denna gång ska det bli djurtema. Ska börja med mina brutna handleder, krossat höger knä och whiplasskada. Som tur var var det bara så det kändes de första minuterna efter att jag blev omkullsprungen av Kitty. Hon golvade mig som en bowlingkägla.
Hundarna raceade, Kitty inte större än Maggan är fruktansvärt snabb, inte ens Maggan hinner med. (Hon har sprungit efter bilen i 60 km/h). Maggan som är väluppfostrad hund missade mig, men det gjorde inte Kitty, vi gick på ett stort område så jag förstår inte varför hon ville se mig i leran just där. Det kändes som jag föll i ultrapid, hann uppfatta vad som hände. Hundarna tyckte det var roligt, det är tur att man kan göra någon lycklig.
 
Häromdagen när vi var ute på samma område såg jag en lång svart orm, stod och kollade den ett tag, undrade om den var död. Inga gula fläckar bakom huvudet, men det gjorde detsamma för jag minns inte om det är huggormen eller snoken som har fläckarna. Funderade på om jag skulle peta på den med foten, men tänkte är den inte död så är den säkerligen snabbare än mig. Stampade med foten och då försvann den som en oljad blixt. Hundarna såg den inte som tur var.
 
Idag skulle en av hingstarna hem, den har varit här på inridning. Då får Johanna hjälp av grannen, inga transporter här inte. Ett långt grimskaft, en fyrhjuling och så hemåt. Han fick först vänja sig i skritt, sedan var det trav som gällde i allafall här på vägen. Det hade gått bra......
 
Nu har familjen utökats med en kattunge, hittad vid några soptunnor, så liten. När jag kom för 1,5 vecka sedan,  hade hon varit här i ett par veckor. Hon är fortfarande bara en tvärhand hög. Beter sig som en mer vuxen kattunge i en pygme´kropp. Men det blir nog så när de är utmärglade, alldeles uttorkad och hungrig. Det blir nog katt av henne oxå.
 
I morse hade vi besök av en alien, den satt på fönstret, en stor grön bönsyrsa, vacker mot den svarta himlen. Vi fick googla den för jag trodde faktiskt att det var en vandrande pinne, Johanna som gissa på bönsyrsa hade rätt. Tror inte att pinnen har sådana käftar, förstår bönsyrsan är kapabel till att äta upp sin kavaljer.
 
Kan ju oxå berätta att de två dvärggetterna leker med lammet, de stångas och har springfnatt i hästhagen till tackans stora förtvivlan, hon kommer bäande efter.
 
 
 

Kommentera här: