Då har vi lämnat den vackra bokskogen i Ramlösa och tagit oss ner till Italien igen, här är allt utslaget för länge sedan. Nu är det väldigt torrt så lite regn skulle inte göra något, det är sagt att det ska bli åska till helgen, men det är ju inte säkert att det regnar för det. jag gillar inte torråska.

Denna gång gick incheckningen av Maggan betydligt enklare. jag beställde biljett genom Ticket, de kunde på 2 dagar få en bekräftelse att Maggan var bokad. När vi skulle checka in henne säger killen att Maggan och bagaget går direkt till Lamezia. Går inte sa jag, vi ska vänta 5 timmar i Rom, inga problem sa han, är hundarna här merän 2,5 timme rastas de och får mat. Jag var väldigt skeptisk, Maggan hade nog inget emot att få mat, tror inte hon fick någon heller, eller? Hon var i alla fall lika hungrig som vanligt när hon fick kvällsmat. När vi kom till Lamezia, rusade jag ut och skulle rasta henne, det hade blivit många timmar i bur, men hon var inte nödig, det kändes faktsikt ganska skönt. 

Vi hade tur att vi reste ner på tisdagen, dagen efter brann det ju på Roms flygplats, i bagageutrymmet, vet inte om det var där Maggan satt, men det var i Alitalias bagageutrymme det brann.

Här nere har Maggan fått en kompis, Kitty ca 4 mån. Enligt Johanna är hon en Italiensk Bona Vista, (italiensk Gott och Blandat). Jag tycker hon är en "italiensk Bajrack", hittad vid en soptunna. När hon är färdigväxt blir hon väl kanske en storlek mindre än Maggan.

Dom har nytta av varandra, Maggan har lärt henne att skälla i tid och otid. Kitty har lärt Maggan hur man fångar ödlor. Jag trodde inte hon skulle fånga någon för hon är rätt puckad när hon försöker, här vid muren. Försvinner ödlan i en grästuva, så står hon som förstenad och stirrar ner i gräset, ödlan sitter på muren och stirrar ner på henne samtidigt som den räcker ut tungan. Maggan fattar inte att ödlan springer längs med muren ett par meter, för att sen ta sig upp för muren, snabbt som en skållad råtta.

Den hon tog häromdagen hade ingen mur som räddade den. Hundskrället svalde den hel.... Troligen för att jag sa loss och skulle ta den ifrån henne,  hon tyckte nog jag sa svälj, såg väldigt nöjd ut. Jag visste inte om hon skulle få sova i sängen på natten för hon hade ju blandat dieten med fårskit oxå. Men tur för Maggan är nätterna kalla och jag behövde någon som värmde ryggen på mig.

Nu ska jag ut och leta skugga, det är just nu 34 grader, det blir inte många knop när det är så varmt, vi har ingen vind heller.