Nu börjar jag bli mättad, har köpt och ätit sådant som jag längtat efter i Italien. Första veckan i Sverige förbrukade jag 3 paket Pärssons rökta skinka. Det åt jag som godis. Hur gott kan det bli. Två tuber räkost med 2 förpackning goda Hönökakor och ett par liter fil. Och som grädde på moset: En semla. 

Igår sålde de spettekaka på Maxi, var ju tvungen att köpa en liten bit, har inte ätit det på många år, så många år att jag hade glömt hur sött det är. Blev mättad på en gång.

 

När jag ändå skriver om mat, kan jag ju säga att det blev bullbak för ett par dagar sedan, jag börjar alltid med att sniffa på jästen, den luktar ju hur gott som helst. Bullarna blev inte så där goda som de brukar, men jag ska ha med dem till mitt gamla jobb, på Läckeby Djursjukhus, där går allt ner, annars får väl Jens äta upp dem. Med lite smör på så blev de lite godare.

När jag bakar måste jag alltid smaka på degen, snuttarna i ändarna, fastän att jag vet hur uppkörd jag blir i magen så lyder inte handen och munnen hjärnan...  Lite Samarin, sedan en timmes hundpromenad, var allt som vanligt igen.

 

Och så har jag varit förbannad på pensionen denna vecka oxå, i allafall den reklamen de har på TV. Allt fixat och klart med pension och tjänstepension. Glada leende. Har dom inte öppnat det brandgula kuvertet. Jag tycker det är falsk marknadsföring. 

 

Idag har mina fötter rockat, det var väldigt många år sedan de rockade sist, så många att de inte kommer ihåg hur man gör. Nu menar jag dansa. Men bra med olika strumpor, nu kom ju de som tappat sin maka till användning och en rolig grej för att visa att man accepterar olikheter. 

 

Vårdagjämning i höstväder, inte speciellt kallt men regn i fin duggvariant. Men en vårkänsla fick jag i Ramlösaparken i morse, gick förbi en buske med halvt utslagna blad.