Ja då har vi varit i Sverige en vecka och här är precis som vanligt, eller? Det finns bara en nackdel av att vara panchis, pengar. (I italien räcker nog pengarna). Helt plötsligt ska man klara sig på ingenting. Va fan tror de som bestämmer, idioter, nu behöver jag inte begära bostadsbidrag, men varför inte slopa skatten på de futtiga kronor man får ut, så kanske folk inte behöver söka bidrag, som ändå staten får betala. Men det är klart då kanske de inte behöver folk som jobbar med bostadsbidrag, då får ju de sparken.

Men jag får inga 140 miljoner i pension. Jag har jobbat hela mitt liv, visserligen haft ett lågavlönat jobb men nå´n ska ju ha de jobben oxå annars fungerar inte samhället. Två månader har jag varit arbetslös av denna tid, då mina vänner, är man lågavlönad, har inte kunnat samla ihop miljoner på några fonder, då får man ut mellan 13000 och 15000 i månaden, på det är det SKATT. Stöld!

Nu hoppas jag att Humle (eller är det Dumle) fixar det är åt pensionärerna, så kanse man så småningom kan dö någolunda glad. Slopa alla jädra fallskärmar så skulle hela Sverige ha mycket bättre ekonomi. Eller som Johanna sa när hon var liten: Varför ska folk tjäna mer pengar än man kan göra av med.....

 

Förutom div. läkarbesök, vad gör man när man inte har någon tid att passa. Skitgutt!!  I Italien var det lite barnpassning, men emellanåt stickade jag dockkläder, böckerna hade jag läst ut för flera månader sedan. 

Nu när jag, tillfälligt, bor hos syrran så går vi upp när vi vaknar, behöver inte gå och lägga oss vid 22-snåret. Vi lagar mat och diskar varannan dag. Det är bara att sitta och vänta på att maten ska serveras. Rastar hundarna och läser, just nu alla Hundsport och HJ som jag missat bl.a. Har en bok som väntar.

 

I helgen är jag hundvakt åt Susannes ena hund, Millan-dv.schnauzer. Vi har ett jättestort (1000m2) fint hängn ca 30 min. promenad härifrån, vi har varit där ett par ggr. Bra för hundarna att vara och leka med andra hundar, idag var det en Shiba där, lite uppkäftig, men det gick bra. Mer fart var det förra gången, då lekte Maggan med två Huskies, eller rättare sagt de försökte springa ifatt henne, det gick icke. Huskieägarna var väldigt frågande att en hund som är så mindre än deras hundar kunde vara snabb.

Vi har varit hemma ca 2 timmar nu, ännu har inte hundarna rört sig.

 

Fast ibland kan Maggan vara värre än en böld i arslet när man är på cykelsemester i alperna. Som för ett par dagar sedan, skulle klippa klorna. (De som känner Maggan, vet att hon får nära-dödens-upplevelse bara klotången  plockas fram). Var ute i Susannes förråd som är hennes trimstuga. Som ofta uppstod blodvite, inte konstigt när man samtidigt som man klipper ska försöka tämja hunden. Ja ja det slutar ju, men inte som jag hade tänkt mig.

Stänger dörren in till huset och går ut för att städa i trimmet. Hundarna är ute, skitbra.

Kommer ut vad gör Maggan? Jo, hon solar, i ena solstolen som har en LJUSGRÅ dyna, nu även rödmelerad. Jag fick bort blodet, men hade just då ingen skön stol att sitta i. Där fick du kärring! Jag såg på Maggan att hon sa det.

 

Det blir mycket promenader, ffa i Ramlösa brunnspark, finns många bra vägar att gå, även backar, så jag kan iallafall försöka hålla igång mina nyuppfunna "backmuskler". Fast backarna är ju inte hälften så jobbiga och långa som den som var ner till Pizzotorg, ännu längre på uppvägen.

 

Vill ni läsa en bra bok? Ta då Gatukatten Bob av James Bowen, en sannberättelse. Kolla den även på Youtub.

 

Maggan slappar efter språngmarsch i hängnet.