Min telefon sjunger på sista versen, så bilden på citronträdet blev inte så bra, dessutom stängde den av sig åtskiliga gånger när bilden skulle överföras till datorn. Hörde du det, du som skulle sponsra mig med ny telefon och dator, jag har inte hört av en enda sponsor. Men skulle du ändra dig så kan jag ordna så att ditt namn står på telefonen, lite gratisreklam liksom.

 

En av veckans händelser var besök hos frissan. Peruken har ju varit på tillväxt i 3,5 månader, jag såg verkligen vildvuxen ut. Om jag fick till nå´n form av frisyr på morgonen så hade jag definitivt inte samma ett par timmar senare, mitt hår lever typ sitt eget liv, visserligen kanske man ska vara glad att håret fortfarande lever.

Ett tag funderade jag på om jag skulle låta håret växa, enkelt med bara ett gummiband i nacken. -Gamla kärringar ska inte ha långt hår enl. den jag för närvarande delar livet med. Och eftersom jag inte vill vara gammal eller kärring så var det bäst att klippa sig.

V hade planerat att jag skulle till frissan samma dag som Lilleman skulle till läkaren för vaccinationer. Johanna dumpar av mig hos frisören, sticker in huvudet och kollar hur många det är före, det är bara drop in som funkar. Efteråt fick jag reda på att Johanna sagt att jag skulle inte ha nå´´n kärringfrisyr.

Jag knallar in på den lilla salongen, tre tanter före. Buon giorno, säger jag glatt. Och där tog min italienska slut! Alla glor.

Sätter mig ner med en veckoblaska, de är ju legalt att bläddra i dom hos frissan. Tittar på bilderna, kul i jul,men fortsätter att bläddra och ser säkert väldigt litterär ut, kände inte till nå´n på bilderna, fanns ett sudoku, men det kunde jag inte gå loss på, hade inte ens en penna.

Frissan säger något, jag rycker på axlarna: Io no capito.

Efter en stund kom en yngre tjej in, hon kunde pyttelite engelska, min engelska är väldigt bra här. Hon frågade om jag skulle colorera håret eller bara klippa. Klippa, färgen ordnar mitt hår själv.

Nu vidare till tvätten, om jag inte hade hjärnstillestånd tidigare fick jag det nu, möjligt att varmvattnet var slut. Fontäner in i öronen, nu hörde jag inte ett dugg vad tanterna sa. Jag hade tidigar hört av vi var svenskana som bodde i Montesanto, + massa annat som jag i vanlig ordning inte förstod.

Med teckenspråk visade jag hur långt jag ville ha kvar, sedan fick hon fria händer. Efter en 20 minuters klippning hade jag förpassats ca 45 år tillbaka i tiden. En 60-talsfrissa, lugg, bena på tvären och resten kammat  och sprayat bakåt. Det såg verkligen häftigt ut, t.om Johanna tyckte det. Denna frissa hade jag nästan en hel dag, senare på kvällen var det framfall igen.

Nu har jag min gamla frissa och är helnöjd. Det var länge sedan jag var så nöjd med en klippning.