När hjärtat bestämmer

Inte mitt hjärta, det bestämmer jag inte över ett endaste dugg (med flimmer och skit). Inte bestämmer jag över Johannas heller. Häromdagen skulle vi åka med Totto och titta på en skäck som var till salu, vi visste ingenting om den merän att det var en skäck. När vi kom fram såg vi på baksidan av en la´gård, en äldre lite mager märr bunden i ett nästan uppslitet balsnöre. I en fålla på andra sidan höhäcken, fållan var väl kanske 7-8 x 5 m, i ena hörnan ett halvmeter djupt hål fullt med koskit, fanns två unghästar. Den ena en rödskäck, lite grövre modell och den andra uppblandad med troligen arab med en väldigt vacker grå färg, båda var ston och 2 år gamla.
-Kan ni ta ut skäcken? Så vi får se på den. Visst och bondmoran ropade på drängen som kom med något som liknar ett lasso. Det gick ju skitbra! Eller? Springande efter dom i flera dm dynga och lera, sa Johanna stop. Drängen var ju livrädd för hästarna och hästarna livrädd för honom. En halvtimma till timma senare hade Johanna fått på skäcken en grimma ihopsatt med balsnören. Att ta ut dem från fållan var i det läget inte att tänka på.
Vi skulle lämna besked på kvällen, Johanna tyckte det var för mycket jobb med en så skygg häst, visserligen har hon ju ett par till som varit lika skygga, men det är mycket arbete med dem. Nej vi skulle inte ha någon av dem.
Morgonen därpå sa Johanna om vi bara tar skäcken och ev. den andra senare, ja så gör vi.
Ja ni vet väl redan hur det blev. Hem kom Johanna  med två hästar, man kan ju inte lämna den ena i denna misär. Det hade varit lättare att lasta dem än att fånga dem.
Men de hade varit livrädda att åka i släpet, men hade skött sig, inga större problem att lasta ur fastän att de knappt är ledbara.
I dag verkade dom lugnare, kom efter lite tvekan fram till foderhinken, men väldigt misstänksamma.
 
Nu Madde, vet inte om du ska läsa det här; I morse blev jag uppklämd i ena hörnet  i duschkabinen av "jättespindeln" Allan.
Den krålade mot mig i anfallställning i en jädra fart. vad hade jag för val, han eller jag, det blev han för jag hade inte ens chans att ta mig upp för duschkabinväggen lika snabbt som han tog sig framåt. (Om jag över huvétaget hade tagit mig över, tror inte det) -Sorry!  Men nu får du duscha sa jag och tog livet av den stackarn som var på fel plats just då. Det kunde ju varit en glada änkan, fel svarta änkan heter den, änka som änka, den kanske hade en fru hemma som numera är änka, svart eller glad.
Och inte blev det blev det regn för det idag. Varmt och kvavt, det har varit 25 grader i skuggan. Vad har ni?
 
Måste ta reda på hur svarta änkan ser ut, kan ju vara bra att veta ffa om det kommer en hel spindelfamilj på begravningen av den dränkta.